Industriell ekonomi och organisation: Logistik och ledning, 180 högskolepoäng
Industrial Engineering and Management: Supply Chain and Operations Management, 180 credits
| Programkod: | TGIL5 |
| Fastställd: | 2025-02-01 |
| Programstart: | Hösten 2025 |
| Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Teknik- och huvudområdesbeskrivning
Industriell ekonomi och organisation är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som kombinerar teknik, ekonomi och organisation för utformning, ledning och utveckling av verksamheter i en industriell kontext. Ämnesområdet omfattar utveckling av strategier, metoder och verktyg för att optimera resurser, förbättra effektivitet och skapa hållbar tillväxt.
Området har särskilt fokus på utformning, planering och styrning av processer, ledning och organisering av människor samt analys och förståelse av företagets ekonomiska system, med syftet att uppnå verksamhetsmässiga mål. Detta fokus bygger på och kombineras med teknisk förståelse och innovation.
Huvudområdet har ett system- och helhetsperspektiv som tillämpas i såväl kvalitativa som kvantitativa metoder.
Studier inom området utvecklar kunskaper och färdigheter i att utforma, leda och utveckla industriella verksamheter med fokus på att identifiera komplexa problem, ta fram och jämföra alternativa lösningar samt att bedöma såväl konsekvenser som risker utifrån fakta.
Bakgrund
För att behålla och vidareutveckla svensk industris ställning i en snabb, rörlig och dynamisk omvärld krävs kompetens inom modern verksamhetsledning och styrning med särskilt fokus på effektiva materialflöden. Programmets bas i industriell ekonomi och organisation med fördjupning inom logistik och ledning ger studenten den helhetssyn och breda kompetens som i allt högre grad efterfrågas av organisationer i allmänhet och i synnerhet i de med industriell verksamhet. Programmet utvecklar kompetens inom områden som: analys av material- och informationsflöden, identifiera problem, bedöma och besluta om lämpliga åtgärder samt genomförande av kontinuerliga förbättringar genom att leda människor och processer. Programmet utvecklar kompetens som på såväl operativ som strategisk nivå.
Syfte
Programmet syftar till att ge studenterna djupa kunskaper inom utformning, planering och styrning av materialflöden och informationsflöden inom och mellan företag. Dessutom ger programmet breda kunskaper inom områden som: utformning, ledning och utveckling av verksamhet. Områdena behandlas ur ett strategiskt, taktiskt och operativt perspektiv.
Arbetsområden efter examen
Efter examen är studenten väl förberedd för att kunna arbeta i både tillverknings- och serviceföretag inom arbetsområden såsom planering och styrning, ledning, produktion, distribution, inköp, information och kommunikation samt verksamhetsutveckling.
Programmet förbereder på ett mycket bra sätt studenten för olika typer av ledar- och specialistbefattningar eller för ett arbete som konsult inom något av ovanstående områden.
Studier efter examen
Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier på avancerad nivå. Jönköping University erbjuder studier på avancerad nivå genom följande program:
Sustainable Production Development (master),120,0 hp, Supply Chain Operations Management (master), 120 hp och Master in Engineering Management (One Year), 75 hp.
Alla studenter i programmet erbjuds Flervariabelanalys som valbar kurs för att på så sätt ges möjlighet att erhålla 30 högskolepoäng matematik och därmed få behörighet till fler utbildningar på avancerad nivå.
Tekniska Högskolans utbildningskoncept
Tekniska Högskolans utbildningskoncept består av ett antal gemensamma inslag som ingår i utbildningsprogrammen för att främja utbildningarnas kvalitet och attraktivitet på ett sätt som gör att studenterna blir yrkesmässigt skickliga och eftertraktade. Konceptet lyfter särskilt fram näringslivssamverkan och internationalisering, som två viktiga inslag för att skapa framgångsrika och eftertraktade utbildningar. Samtliga tre- och femåriga program innehåller en obligatorisk näringslivsförlagd kurs (NFK) på 15 högskolepoäng och en ”internationaliseringstermin” där det görs enkelt att studera utomlands. De innehåller även 15 högskolepoäng ”breddning” som ligger utanför teknik- eller huvudområdets tekniska nischkunskaper.
Gemensamma lärandemål
Efter genomgånget program skall studenten uppfylla lärandemålen som anges i högskoleförordningengällande högskoleingenjörsexamen (1-11) och de mål som JTH formulerar:
Kunskap och förståelse
1. visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samtkännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
2. visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap
JTH. visa för kommande yrkesroll breddande kunskap utanför det valda teknikområdet, eller visa kunskap inomteknikområdet i en internationell kontext (utlandsstudier)
Färdighet och förmåga
3. visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifi era, formulera och hanterafrågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar
4. visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar
5. visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga ochutvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information
6. visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människorsförutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
7. visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
8. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra föroch diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
JTH. visa förmåga att tillämpa förvärvade kunskaper i praktiskt arbete och visa insikt i sin kommandeyrkesroll
Värderingsförmåga och förhållningssätt
9. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiskaaspekter
10. visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar fördess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter
11. visa förmåga att identifi era sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens
Programspecifi ka lärandemål
Efter genomgånget program skall studenten även uppfylla de programspecifi ka lärandemålen:
Kunskap och förståelse
12.visa kunskap om utformning, planering och styrning av informations- och materialflöden
13. visa kunskap om analys, styrning, ledning och utveckling av industriell verksamhet
Färdighet och förmåga
14. visa förmåga att utforma, planera och styra informations- och materialflöden
15. visa förmåga att analysera, styra, leda och utveckla industriell verksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
16. visa förmåga att föreslå och jämföra olika alternativ för analys, planering och styrning av informations-och materialfl öden samt bedöma deras konsekvenser och risker utifrån fakta
17. visa förmåga att föreslå och jämföra olika alternativ för analys, styrning, ledning och utveckling avindustriell verksamhet samt bedöma deras konsekvenser och risker utifrån fakta.
Gemensamma lärandemål
Efter genomgånget program skall studenten uppfylla lärandemålen som anges i högskoleförordningen gällande kandidatexamen och de mål som JTH formulerar:
Kunskap och förståelse
1. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor
JTH. visa för kommande yrkesroll breddande kunskap utanför det valda teknikområdet, eller visa kunskap inom teknikområdet i en internationell kontext (utlandsstudier)
Färdighet och förmåga
2. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
3. visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar
4. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
5. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser
JTH. visa förmåga att tillämpa förvärvade kunskaper i praktiskt arbete och visa insikt i sin kommande yrkesroll
Värderingsförmåga och förhållningssätt
6. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
7. visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används
8. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens
Programspecifika lärandemål
Efter genomgånget program skall studenten även uppfylla de programspecifika lärandemålen:
Kunskap och förståelse
9. visa kunskap om utformning, planering och styrning av logistikflöden på ett hållbart sätt
10. visa kunskap om utformning, ledning och utveckling av industriella verksamheter på ett hållbart sätt
Färdighet och förmåga
11. visa förmåga att utforma, planera och styra logistikflöden på ett hållbart sätt
12. visa förmåga att utforma, leda och utveckla industriella verksamheter på ett hållbart sätt
Värderingsförmåga och förhållningssätt
13. visa förmåga att föreslå och jämföra olika alternativ för utformning, planering och styrning av logistikflöden samt bedöma deras hållbarhetskonsekvenser
14. visa förmåga att föreslå och jämföra olika alternativ för utformning, ledning och utveckling av industriella verksamheter samt bedöma deras hållbarhetskonsekvenser
Programprinciper
Utbildningen ger djup kunskap inom utformning, planering och styrning av informations- och materialflöden och bred kunskap när det gäller utformning, ledning och utveckling av industriell och offentlig verksamhet.
Från start kombineras kärnkurser med tydligt fokus på industriell ekonomi, logistik och ledning med kurser som ger grundläggande kunskaper i vetenskaplighet, matematik och teknik. Utbildningen ger en fördjupad förståelse för traditionell verksamhetsledning och styrning kombinerad med modern ledningsfilosofi där bland annat processledning, kvalitetsledning, projektledning, förändringsledning, chefskap, digitalisering och hållbarhet spelar en viktig roll. Programmet leder till djupa kunskaper inom logistik och ledning samt i det systemsynsätt som en modern verksamhetsledning och styrning kräver.
Programmets första år innehåller kurser som bygger grundläggande kunskaper inom huvudområdet med fokus på företagslogistik, vetenskaplig metod, verksamhetsstrategi, projektledning och lean verksamhetsutveckling. Dessutom innehåller första året en kurs i envariabelanalys och linjär algebra vilket leder till nödvändiga ingenjörsmässiga kunskaper i matematik. För studenter som antagits i programmet med behörighet motsvarande Matematik 3b ges under första terminen (och innan ovan nämnda matematikkurs) kursen Förberedande matematik. För dessa studenter innebär detta att kursen Verksamhetsstrategi ges i termin 3, kursen Flödesplanering och styrning ges i termin 5 och att genomförandet av en valbar kurs flyttas till termin 7.
Under det andra året genomförs kurser som fördjupar kunskaper inom huvudområdet med fokus på inköp och försörjningskedjor, flödesplanering och styrning, industriell ekonomi, detaljhandel samt chefskap. Kunskaper i matematik fördjupas ytterligare genom en kurs i matematisk statistik. Andra läsåret avslutas med den mycket viktiga kursen Näringslivsförlagd kurs (NFK). Största delen av NFK genomförs på ett företag där studenten både får praktisk erfarenhet och möjlighet att tillämpa sina kunskaper.
Utbildningens tredje och sista år innehåller kurser som fördjupar kunskaperna ytterligare inom huvudområdet. Programmets termin 5 innehåller obligatoriska kurser i ledning och organisering samt distributions- och transportsystem. Dessutom har studenten möjlighet att välja två ytterligare kurser: Informationsteknologi i försörjningskedjor, kvalitetsledning, Flervariabelanalys, Cirkulär ekonomi och Simulering. Under den 6:e och sista terminen ges kurser inom industriell marknadsföring och fördjupad industriell ekonomi. Under denna sista termin utför studenterna ett examensarbete inom huvudområdet.
I utbildningen tillämpar studenterna sina teoretiska kunskaper på praktiska och verklighetsförankrade problem. Laborationer och företagsspel används för att lyfta fram och underlätta förståelsen för olika frågeställningar inom logistik och ledning. Studier av praktikfall och laborationer genomförs ofta i grupp för att träna samarbetes- och ledarförmåga. Flera kurser innehåller studiebesök och gästföreläsningar från näringslivsrepresentanter. Detta för att beskriva hur ämnesområdet tillämpas i faktiska företag.
Programmets kurser, mål och progression utvärderas fortlöpande gemensamt med hjälp av kurs- och programenkäter, med studenter (kursutvecklingsmöten), lärare (programråd) och externa intressenter (Branschråd). Utbildnings- och kursplaner granskas av skolans kvalitetsutskott (KU).
Grundläggande matematik (FUP)
Studenter som antagits i programmet med behörighet Matematik 3B (eller motsvarande) från gymnasiet läser kursen Förberedenade matematik (7,5 fup) i termin 1. Detta läses utöver de 180 högskolepoäng som krävs för att erhålla Högskoleingenjörsexamen eller Teknologie kandidatexamen.
Grundläggande Fysik 1 och 2 samt Kemi 1 (FUP)
Studenter som antagits i programmet utan behörighet Fysik 1, Fysik 2 samt Kemi 1 (eller motsvarande) från gymnasiet och som önskar erhålla en Högskoleingenjörsexamen erbjuds möjligheten att läsa kurser i dessa ämnen (fup) utöver programmets 180 högskolepoäng.
Forskningsanknytning
Forskningsanknytningen i programmet säkerställs genom att allokera forskande lärare till kurserna. Av programmets ämneskurser leds minst 80 % av aktivt forskande personal och/eller disputerade lärare. Dessutom finns uttalade mål om att integrera den egna avdelningens forskning i undervisningen.
Utöver ovan säkerställs forskningsanknytningen genom att undervisningen i modeller och metoder alltid baseras på vetenskaplig metod och beprövad erfarenhet.
Lika villkor, jämställdhet och mångfald
Tekniska högskolan (JTH) strävar i all sin verksamhet efter att alla individer ska ges samma förutsättningar och behandlas lika. På såväl JU- som JTH-nivå framgår detta i styrdokument gällande för organisation- och personalfrågor, inrättande och bedrivande av utbildningar och kurser, samt uppföljning av utbildningskvalitet. Vid JTH säkras också.
Frågor kring lika villkor, jämställdhet och mångfald förekommer i utbildningen genom kurser som Ledning och chefskap, Projektledning och Ledning och organisering. Vidare adresseras frågeställningarna i Näringslivsförlagd kurs samt genom att i samband med programträffar med studenterna regelbundet lyfta frågor om jämställdhet och mångfald.
Utlandsstudier
JTH har internationalisering som fokusområde där utbildningsprogrammen inkluderar möjligheter till både internationella erfarenheter på hemmaplan samt olika möjligheter att göra praktik och studera utomlands, vilket ger studenter värdefulla erfarenheter och färdigheter för en global arbetsmarknad.
Termin 4 och 5 i programmet är tänkta som utbytesterminer. Studenten ska i termin 4 hitta ersättningskurser för programmets två obligatoriska kurser, Ledning och chefskap samt Detaljhandel. Studenten genomför i termin 4 också kursen Näringslivsförlagd kurs (15 hp) på ett företag i det land studierna genomförs. I termin 5 ska studenten hitta ersättningskurser för programmets två obligatoriska kurser Ledning och organisering samt Distribution och transportsystem. Studenten väljer också 15 hp (två kurser) fritt inom teknikområdet Industriell ekonomi och organisation eller motsvarade. Valet av kurser sker i samråd med programansvarig via Jönköping Universitys interna system för utlandsstudier. Genomgående vid val av ersättningskurser vid utbytestermin gäller att dessa inte motsvarar kurser som studenten läst eller kommer att läsa i programmet.
De studenter som väljer att ej åka på utlandsstudier följer ett förutbestämt kurspaket vid Tekniska Högskolan.
Programmets progression
Programmet bygger på ett tydligt systemperspektiv vilket innebär att (1) kunskap och förståelse, (2) färdighet och förmåga och (3) värderingsförmåga och förhållningssätt byggs upp kontinuerligt under utbildningen. Varje kurs utgör en del av systemet och tillhandahåller alla tre nivåer av kunskap. Efter avslutad utbildning har studenterna erhållit kunskap enligt systemet och på alla tre nivåer. Examination genomförs på olika sätt i olika kurser, kontinuerligt under utbildningen och med gradvis högre ställda krav. Slutlig examination genomförs genom examensarbetet i termin 6.
Utbildningen syftar till att utveckla djup kunskap inom utformning, planering och styrning av informations- och materialflöden (logistik). Den första logistikkursen studenterna läser – Företagslogistik – är en grundkurs i logistik som ger övergripande kunskap om hela logistiksystemet. Därefter följer kurser som ger fördjupad och breddad kunskap inom olika delar av logistiksystemet såsom Lean verksamhetsutveckling, Flödesplanering och -styrning, Inköp, Detaljhandel, Informationsteknologi i försörjningskedjor samt Distributions- och transportsystem.
Programmet syftar även till att bygga upp en bred kunskap och förståelse inom utformning, ledning och utveckling av industriell verksamhet (ledning). Ledningskurserna Industriell ekonomistyrning 1 och Verksamhetsstrategi ger kunskap och förståelse om företagsledning. Därefter följer kurser som ger fördjupad och breddad kunskap och förståelse inom specifika typer av ledning såsom Projektledning, Industriell marknadsföring, Kvalitetsledning, Industriell ekonomistyrning 2, Ledning och chefskap samt Ledning och organisering.
För att ge rätt förutsättningar att genomföra en akademisk utbildning inleds programmet med en kurs i Vetenskapligt arbetssätt och kommunikation vilken byggs på successivt under programmet och avslutas med examensarbetet i termin 6.
Examination sker genom tentamina, seminarier, rapporter och laborationer, individuellt och i grupp.
Kopplingen mellan mål (gemensamma och programspecifika) och ingående kurser redovisas i en separat programmatris.
| Termin | Kursbenämning | Hp | Huvudområde | Fördjupning | Kurskod |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Företagslogistik | 15 | Industriell ekonomi och organisation | G1N | TFLG15 |
| 1 | Vetenskapligt arbetssätt och kommunikation | 7,5 | G1N | TVEG19 | |
| 1 | Verksamhetsstrategi | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1N | TVHG15 |
| 2 | Analys och Linjär algebra | 15 | G1N | TANG15 | |
| 2 | Lean verksamhetsutveckling | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1F | TLVK16 |
| 2 | Projektledning | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1N | TPLG16 |
| 3 | Flödesplanering och -styrning | 7,5 | Industriell organisation och ekonomi | G2F | TFSN16 |
| 3 | Industriell ekonomistyrning 1 | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1N | TI1G16 |
| 3 | Inköp | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TIKN16 |
| 3 | Matematisk statistik | 7,5 | G1F | TMSK17 | |
| 4 | Möjlighet till utlandsstudier | 30 | |||
| 4 | Detaljhandel | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TDHN17 |
| 4 | Ledning och chefskap | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1F | TLCK17 |
| 4 | Näringslivsförlagd kurs i Industriell ekonomi och organisation | 15 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TNIN17 |
| 5 | Möjlighet till utlandsstudier | 30 | |||
| 5 | Distributions- och transportsystem | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1F | TDTK17 |
| 5 | Ledning och organisering | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1F | TLDK17 |
| 6 | Examensarbete i Industriell ekonomi och organisation | 15 | Industriell ekonomi och organisation | G2E | TEIP18 |
| 6 | Industriell ekonomistyrning 2 | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TEKN18 |
| 6 | Industriell marknadsföring | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1F | TIMK18 |
| Termin | Kursbenämning | Hp | Huvudområde | Fördjupning | Kurskod |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Förberedande matematik | 7,5 | TFMF05 | ||
| 5 | Cirkulär Ekonomi | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TCEN17 |
| 5 | Flervariabelanalys | 7,5 | G1F | TFVK17 | |
| 5 | Kvalitetsledning | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G1F | TKLK17 |
| 5 | IT i försörjningskedjor | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TSCN17 |
| 5 | Simulering inom industriell ekonomi | 7,5 | Industriell ekonomi och organisation | G2F | TSEN17 |
| 7 | Grundläggande fysik 2 | 6 | TG2F07 |
Läsåret är uppdelat i två terminer och terminerna i två läsperioder. Under varje läsperiod läses normalt två kurser parallellt. Examination anordnas i varje kurs eller delkurs. Examinationsformer och betygsättning framgår av respektive kursplan.
Grundläggande behörighet samt Matematik 3b eller motsvarande kunskaper.
För uppflyttning till åk 2 ska minst 37,5 hp inom programmets åk 1 vara godkända.
För uppflyttning till åk 3 ska minst 90 hp inom programmets åk 1 och 2 vara godkända.
För Högskoleingenjörsexamen i Industriell ekonomi och organisation, inriktning Logistik och ledning krävs fullgjorda kurser om 180 högskolepoäng (hp) enligt gällande utbildningsplan. Dessutom krävs godkänt betyg i Förberedande matematik 7,5 fup, Grundläggande fysik 1 8 fup, Grundläggande fysik 2, 6 fup och Grundläggande kemi, 5 fup eller motsvarande.
För Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Industriell ekonomi och organisation inriktning Logistik och ledning krävs fullgjorda kurser om 180 högskolepoäng (hp) enligt gällande utbildningsplan, varav minst 90 hp inom huvudområdet Industriell ekonomi och organisation samt 15 hp matematik. Dessutom krävs godkänt betyg i Förberedande matematik 7,5 fup eller motsvarande.
Vid JTH bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom av JU fastställt kvalitetssystem. Kvalitetssystemet vilket baseras på de krav som ställs i högskolelagen, högskoleförordningen och i ”Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning” är granskat och godkänt av Universitetskanslersämbetet.
Aktiv och kontinuerlig kursuppföljning, bland annat baserad på studentåterkoppling genom kursvärdering, utgör en av grunderna i detta system. Årlig programuppföljning och studenternas representation i JTH:s olika utbildnings- och branschråd är två andra exempel.
Antagning sker enligt ’Bestämmelser för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Jönköping University (Antagningsordning)’
Denna utbildningsplan grundar sig på ’Bestämmelser och riktlinjer för utbildning vid Jönköping University (JU)’.