L1SRKO - Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap i förskolan (UVK)

Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap i förskolan (UVK), 7,5 högskolepoäng

Social Relations, Conflict Management and Pedagogic Leadership in Preschool (ES), 7,5 credits

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

beskriva betydelsen av sociala relationer i möten mellan aktörer i förskolan ur olika perspektiv
beskriva grundläggande gruppdynamiska begrepp och ledarskapets betydelse i relation till gruppers utveckling och samspel

Färdighet och förmåga

reflektera över förskollärarens ledarskap utifrån förskolans värdegrund inbegripet mänskliga rättigheter
reflektera över konflikters uppkomst och tillämpa metoder för konflikthantering
använda det svenska språket i tal och för professionella och akademiska syften som läraryrket kräver

Värderingsförmåga och förhållningssätt

kritiskt reflektera över eget och andras ledarskap och förhållningssätt i möten och konflikter och relatera till teoretiska perspektiv
kritiskt reflektera över kommunikations- och relationsprocesser i förskolan och hur jämlika och jämställda relationer byggs och vidmakthålls

Innehåll

Teoretiska perspektiv på kommunikations- och relationskompetens
Sociala relationers betydelse för grupprocesser
Pedagogiskt ledarskap med koppling till förskolans uppdrag och utbildning
Diskrimineringslagen
Jämlikhet och jämställdhet
Textanalys
Konflikters uppkomst och strategier för konflikthantering
Introduktion i förskolan

Undervisningsformer

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs på svenska men engelska kan förekomma.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursens examineras genom seminarium, gruppredovisning och individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på två av de examinationsmoment där det betyget kan erhållas.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	2 hp	VG/G/U
Gruppredovisning	2,5 hp	VG/G/U
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	3 hp	VG/G/U

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Övrigt

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Kurslitteratur

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Alnervik, Karin. (2024). Samtalets betydelse för kommunikation och relationer. I Alnervik, Karin, Öhman, Charlotte, Anderstaf, Susanna, Wennefors, Kristina. Vårdnadshavare i förskolan-förtroendefulla relationer (2024) Lärarförlaget. 15 s. Finns som pdf.

Björkman, Lotta, Sotevik, Lena. (2023). Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet:förskola, fritidshem och skolans tidigare år. Studentlitteratur. 377 s.

Berghner, Diana. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion: http:pedagogikkogkritikk.no/index.php/ntpk/article/view/1373

Larsson, Elin. (2025). Konflikter och kreativitet i förskolan. Lärarförlaget 192 s.

Persson, Sven (2017). Kvalitetens brännpunkt – de pedagogiska relationerna s. 305 – 323.I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (Red.) (2017) .Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur & Kultur . 19 s. Finns som pdf.

Jensen, Mikael (2022). Ledarskapsteorier . I Pihlgren, Ann, Jensen, Mikael (Red) (2022). Lärarens ledarskap-professionell pedagogisk praktik. Gleerups 23 s. Finns som pdf.

Wheelan A Susan, Åkerlund, Maria, Jacobsson, Christian. (2022) Att skapa effektiva team. Studentlitteratur. s. 11-42. 32 s.

Ytterligare policydokument, styrdokument och material tillkommer

Litteraturreferenser – så skriver du

https://ju.se/bibliotek/akademiskt-sprak/referenshantering.html

Källkoll: Studentens guide till att undvika plagiering

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet

Finns på lärplattformen

Kurskod:	L1SRKO
Fastställd:	2025-11-17
Gäller fr.o.m.:	2026-01-19

Utbildningsnivå:	Grundnivå
Utbildningsområde:	Undervisningsområdet (70%) och Övriga områden (30%)
Ämnesgrupp:	Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt
Fördjupning:	G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

KURSPLAN