Didaktik i förskola I, 15 högskolepoäng
Preschool Teaching and Learning I, 15 credits
| Kurskod: | L1DIFI |
| Fastställd: | 2025-11-17 |
| Gäller fr.o.m.: | 2026-01-19 |
| Utbildningsnivå: | Grundnivå |
| Utbildningsområde: | Undervisningsområdet (75%) och Övriga områden (25%) |
| Ämnesgrupp: | Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt |
| Fördjupning: | G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav |
| Huvudområde: | Pedagogik |
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs på svenska men engelska kan förekomma.
Grundläggande behörighet samt Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6, Svenska 3 eller Svenska som andraspråk. Eller: Naturkunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2, Engelska nivå 2, Svenska nivå 3 eller Svenska som andraspråk nivå 3 samt genomgången termin 1 på Förskollärarprogrammet (eller motsvarade kunskaper).
Lärandemålen utgör grund för examination.
Formerna för examination är gruppredovisning, seminarium och individuell skriftlig tentamen
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på kursens samtliga examinationsmoment. För kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på de examinationsmoment där detta betyg kan erhållas.
| Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
|---|---|---|
| Gruppredovisning | 3 hp | G/U |
| Seminarium | 3 hp | VG/G/U |
| Individuell skriftlig tentamen | 4 hp | G/U |
| Seminarium | 5 hp | VG/G/U |
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.
En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Gruppexaminationer omexamineras i sin helhet och kan i förekommande fall endast omexamineras nästa gång kursen genomförs. Seminarierna består av olika examinerande moment vilket innebär att de omexamineras i sin helhet.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.
Björkman, L., & Sotevik, L (red). (2023). Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet: förskola, fritidshem och skolans tidigare år (1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur. 386 s.
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2020). Att bli förskollärare - Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. 265 s.
Eriksson Bergström, Sofia. (2017). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Stockholm: Liber. 157 s.
Furness, Karin (2017). Formulera.Bild och Projekt i förskolan. Stockholm: Liber. 262 s.
Hangaard Rasmussen, Torben (red). (2016). Lek på rätt väg?: På spaning efter leken. (1. uppl.) Studentlitteratur. 242 s.
Hansson, Hege (2018). Att ge form åt förskolans innehåll . Lärarförlaget. 280 s.
Hildén, Ebba (2021). Uppdrag undervisning: Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan [doktorsavhandling]. Karlstads Universitet. 105 s. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1538484/FULLTEXT02.pdf
Hjälmeskog, Karin., Andersson, Kristina., Gullberg, Annica., & Lagrell, Kerstin (2020). Didaktik i förskolan . (s. 13-72). Gleerups. 208 s.
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet - några perspektiv. Stockholm: Liber. 120 s.
Josefson, Mie (2018). Det ansvarsfulla mötet: en närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan . [doktorsavhandling]. Stockholms universitet.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2017). Den fria lekens pedagogik: teori och praktik om fantasileken. Liber. 235 s.
Kyrk Seger, Erika (red). (2020). Digitalt meningsskapande i förskolan . Lärarförlaget. 207 s.
Magnusson, M., & Pramling Samuelsson, I. (red) (2023). Den lekande undervisande förskolläraren: Lekresponsiv undervisning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 160 s.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Utvecklingspedagogik - ett sätt att arbeta både målmedvetet och med barns perspektiv. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 91–110). Natur & Kultur.
Wahlström, Ninni (2022). Läroplansteori och didaktik. Gleerups. 200 s.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2018). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (2. Uppl.) : Liber. 209 s.
Styrdokument samt valda artiklar i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter kan tillkomma. Ca 100 s
Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.
Litteraturreferenser – så skriver du
https://ju.se/bibliotek/akademiskt-sprak/referenshantering.html
Källkoll: Studentens guide till att undvika plagiering
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen