L1MMOM - Medier, makt och medborgare

Kurskod:	L1MMOM
Fastställd:	2025-05-16
Gäller fr.o.m.:	2025-09-01

Utbildningsnivå:	Grundnivå
Utbildningsområde:	Samhällsvetenskapliga området (90%) och Tekniska området (10%)
Ämnesgrupp:	Medie- och kommunikationsvetenskap
Fördjupning:	G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Huvudområde:	Medie- och kommunikationsvetenskap

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

förklara övergripande hur Sveriges politiska system och mediesystem är uppbyggda
beskriva det kommunikativa samspelet mellan medier, makthavare, organisationer och medborgare i ett demokratiskt samhälle
redogöra för centrala teorier om mediers roll, villkor, ansvar, gestaltningar, makt, publik och effekter, samt grundläggande metoder för kvalitativ textanalys

Färdighet och förmåga

tillämpa kritiskt tänkande och källkritiska principer för att granska politisk kommunikation i traditionella och sociala medier
sammanställa och analysera relevant tidigare forskning för att identifiera, motivera och formulera ett ämnes- och samhällsrelevant forskningsproblem och syfte
använda relevanta teorier och metoder för att genomföra en enklare kvalitativ textanalys av ett väl avgränsat material och presentera resultatet i en längre akademisk text enligt vedertagna normer för språk, struktur och formalia

Värderingsförmåga och förhållningssätt

kritiskt reflektera över samspelet mellan gestaltningar i traditionella och sociala medier, allmänna uppfattningar och maktförhållanden i samhället
kritiskt granska och värdera kvalitativa textanalyser och akademiska texter utifrån vedertagna normer

Innehåll

Sveriges politiska system och mediesystem
Journalistikens roll, villkor, ansvar och gestaltningar
Centrala teorier om mediers makt, publik och effekter
Samspelet mellan medier, makthavare, organisationer och medborgare
Politisk aktivism
Politisk desinformation och propaganda
Källkritik i teori och praktik
Introduktion till kvalitativ textanalys
Vetenskaplig informationssökning
Språk, struktur och formalia i akademiska texter

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs på svenska men engelska kan förekomma.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Lärandemålen utgör grund för examination.

Formerna för examination är individuell skriftlig tentamen, individuell skriftlig inlämningsuppgift, gruppredovisning, seminarium och skriftlig inlämningsuppgift i grupp.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på Skriftlig inlämningsuppgift i grupp.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	2 hp	G/U
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	1,5 hp	G/U
Gruppredovisning	2 hp	G/U
Seminarium	2 hp	G/U
Skriftlig inlämningsuppgift i grupp	7,5 hp	VG/G/U

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Övrigt

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Kurslitteratur

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Petersson, Olof (2019). Svensk politik. Dialogos. 221 s.

Strömbäck, Jesper (2014). Makt, medier och samhälle. Studentlitteratur. 320 s.

Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber. 196 s.

Thurén, Torsten & Werner, Jack (2019). Källkritik. Liber. 273 s.

Wadbring, Ingela & Karlsson, Michael (2024). Det svenska medielandskapet: Kampen om opinionsbildningen och journalistiken. Liber. 228 s.

Ekström, Mats & Johansson, Bengt (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur. 330 s.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängnerud, Lena & Sundell, Anders (2024). Metodpraktikan: Konsten att studera människor, organisationer och samhälle (6. Uppl.). Norstedts Juridik. 440 s.

Artiklar och annan litteratur om ca 200 sidor kan tillkomma.

Litteraturreferenser – så skriver du

https://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/referenshantering.html

Källkoll: Studentens guide till att undvika plagiering

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet

Finns på lärplattformen

KURSPLAN